Ny gymnasieskola i Kiruna

Av Amanda Niemi och Jenny Tyni

Historia


Under lång tid av svensk historia har skolorna varit något kyrkligt. På medeltiden kom de första skolorna som på den tiden var kloster och all undervisning skedde på latin. Studierna på klosterskolorna var menade att förbereda människorna för universitet, antingen utomlands eller på Uppsala universitet som grundades 1477. Med tiden kom boktryckarkonsten till och bibeln översattes på svenska, vilket självklart underlättade spridningen av läs- och skrivkunnighet. Under 1500-talet var inte den katolska kyrkan den mest inflytelserika i Sverige och detta medförde att klosterskolorna försvann.
Skolorna fortsatte dock att ha kyrklig anknytning, men hädanefter skedde all undervisning på svenska. Eleverna blev undervisade i latin, kristendomskunskap, räkning och skrivning och skoldagarna kunde sträcka sig ända från klockan 5 på morgonen till klockan 5 på eftermiddagen.

Gymnasium tillkom också på senare tid, tillsammans med andra olika nivåer av skolor. Folkskolorna infördes i Sverige och användes dels som upplysningsmedel och med utbildande syfte och dels användes dem för att ha koll på barnen. Innan var det vanligt att lärarna snarare kom hem till eleverna än tvärtom och undervisningen skedde alltså i hemmen. Nu fick lärarna mer status när eleverna gick till fasta skolor i klassrum som var menade endast för undervisning. Många faktorer gjorde dock att det tog tid innan hela skolsystemet fungerade ordentligt. Man hade inte nog med pengar, föräldrarna tyckte att barnen behövdes mer hemma och ofta fick barnen bara gå i skola varannan dag pga långa avstånd och brist på skolkläder/böcker bland syskonen. Men med tiden gjordes mindre skolor längre ut på landsbygden så att avstånden inte skulle bli lika problematiska och man gjorde även mindre klasser som anpassades efter åldrar

Arkitektur

Skolor i Kiruna

1930 går en gräns där klassisk arkitektur ersätts med den modernistiska. I Kiruna finns endast en skola kvar med klassisk arkitektur och det är Östermalmskolan. Det har dock funnits andra exempel på sådana skolor också, och den pampigaste var Centralskolan. Skolor i modernistisk stil i Kiruna hittar vi Parkskolan och Norrmalmskolan (som idag är Hotell Arctic Eden). Även Triangelskolan, Högalidskolan och Bergaskolan är modernistiska men har inslag av lokala anpassningar som snedtak som ska skydda mot nordanvindar. Vid 1970 uppkommer en ny gräns då man slutar bygga monumentala skolor med stora entréer och istället börjar bygga i små skalor för att bättre passa barnens perpektiv. Exempel på sådana skolor är Luossaskolan, Lomboloskolan och förra Raketskolan.

Hjalmar Lundbohmsskolan grundades  år 1909, några år efter att gruvindustrin kommit igång. Skolan gick från det som var Kiruna Praktiska Ungsomsskola (KPU) till att bli den tidens största yrkesutbildning i Sverige. Flygeln närmast sjukhuset är den äldsta delen av skolan som byggdes 1939, verstadsbyggnades byggdes 1950 och först 1970 blev huvudbyggnaden klar och det var då skolan blev Hjalmar Lundbohmsskolans gymnasium. Sista delen blev klar 1986 och det är utbyggnaden där fordons håller till.

Klassisk arkitektur

Den klassiska arkitekturen har ofta inslag av symmetri, proportioner och balans. Olika knep kunde användas för att få en byggnad att se helt proportionerlig  ut även om den inte var det. Till exempel kunde de yttersta kolonnerna vara tjockare än de andra, vara svagt innåtlutande och även golven i tempel kunde vara högre i mitten för att hela byggnaden skulle se mer stabil ut. Olika sorters kolonner användes för att visa vad för slags byggnader det var. Exempelvis användes stora, enkla kolonner till viktiga byggnader för att se mer respektingivande ut. Smalare kolonner kunde exempelvis finnas på byggnader där man höll konserter och teatrar, för att symbolisera glädje. Gyllene snittet var också något som man vanligen använde sig av, vilket är en formel som räknar ut ett speciellt snitt vars form är behaglig att se på eftersom den finns på många ställen i naturen. Man byggde ofta stora entréer för att skapa en slags tung mittpunkt.

Två skolor i Kiruna som har inslag av klassisk arkitektur är Kulturskolan och gamla Centralskolan (se bilder nedan). Innan den gamla Centralskolan(den vita byggnaden) revs var den stor, proportionerlig och ger ett mycket stabilt intryck, även gyllene snittet tror vi är använt här och en mittpunkt ges i bågen vid taket. Kulturskolans däremot har den inramade trekantiga formen på taket som påminner om gammal grekisk arkitektur. De vita markerade gavlarna kan också påminna om det grekiska pelarna.

Gamla Centralskolan.

Östermalmskolan

Modern arkitektur

Modernismens drivkrafter var en ökad framtidstro, ny teknik, nya material, industrialisering och urbanisering. I början av 1900-talet fanns två konkurrerande synsätt; modernism och traditionalism. Modernisterna var positiva till det nya industrisamhället och att människan kunde förändras. Nya material och former välkomnades.  Modernismens höjdpunkt var under åren 1950 - 1975. Modernismen står för ekonomiska framsteg och demokratisering och betong, stål och glas utnyttjas i största mån. Inom modernismen ingår också funktionalismen. Där använde man inga onödiga utsmyckningar, funktionen skulle styra utformningen, balans och proportioner var viktiga. Inspirationskällor var bilar, tåg och maskiner.
Nya Centralskolan
Luossavaaraskolan
Traditionalisterna var rädda för det nya samhället och de tyckte att stora förändringar var farliga för människan. Traditionella former och material hyllades. Inom traditionalismen pratar man också om nationalromantiken. De trodde på att nationens historia skapar trygghet när världen förändras. Inspirationen i Sverige var vikingatiden och vasatiden.
Nya Centralskolan och Luossaskolan är två skolor i Kiruna som är byggda efter modernistisk arkitektur. Betong och glas är två dominerande material på de här två skolorna och man kan se de funktionella utformningarna. Alltså inga onödiga utsmyckningar och funktion,  balans och proportioner är viktigare än att det ska se tilltalande ut. Även gamla Raketskolan var en sådan skola.

Skolbyggnaderna

Man kan säga att de olika arkitekturerna speglar hur man har sett på skolan. Förut skulle barnen ha respekt för byggnaderna och lärarna. Storleken på skolorna fick barnen att känna sig små, och kanske också känna att de var på en viktig plats. Skolan är ju trots allt en av de viktigaste sakerna i samhället där vi lär oss saker och fylls med kunskap. Skolan är grunden till framtida utveckling inom allt möjligt, exempelvis teknik, och därmed kanske man ville att det skulle vara en väldigt respektingivande plats.
Senare anpassade skolan sig istället efter barnen och deras perspektiv. Lägre i tak och inte samma storslagna huvudingångar, kanske för att få barnen att känna att de var på rätt plats, där de tillhör. Kanske blir det lättare för barnen att anpassa sig och ta in kunskap om allt är anpassat efter deras nivå för barn. Samma respekt för lärarna som fanns förr finns inte heller kvar på samma sätt. Förr hade barnen mycket mer respekt för lärarna eftersom de kunde straffa barnen på olika sätt om de misskötte sig, exempelvis genom att aga barnen. Idag får en lärare inte elevernas respekt genom aga eller gå efter väldigt stränga regler, utan genom att vara mer som en kompis istället. Vi har haft lärare som inte varit särskilt stränga men som ändå alla, killar som tjejer, haft respekt för på något vis.

Gymnasium

På gymnasium är eleverna äldre och kunskapsnivån har höjts. Eleverna får mer ansvar, men det är också friare och oftast roligare. Skolor är ju oftast stora byggnader, men det tycker inte vi behöver vara något dåligt. På ett sätt är det bra när man känner lite respekt för byggnaden, då man kanske tar skolan mer på allvar och är lite mer seriös i det man gör. Skolan ska dock inte vara tom, steril och tråkig för det. Raketskolan tycker vi är ett bra exempel på det. Den känns modern och pampig, men är ändå snygg och rätt mysig inuti. Den ger känslan av att vara en grundskola, med mer lekfull inredning, färger och former.
Man ville nog satsa på att bygga något storslaget och unikt för att symbolisera förändringen i Kiruna. Nu när nya Kiruna planeras och ska byggas har man chansen att förverkliga olika visioner, man har möjlighet att utforma staden till en modern, nytänkande och miljövänlig stad. Raketskolan kan kännas lite felplacerad på Lombolo mitt bland de vanliga bostadsområdena. När  nya staden byggs upp kommer den kanske att kännas mer rätt, då vi förväntar oss att nya staden kommer kännas lite mer modern än den gör nu.

Vår gymnasieskola
Vi vill bygga en ny gymnasieskola i det nya Kiruna som ska vara ungefär i den storlek som vår nuvarande gymnasieskola är. Den ska ligga på ett lämpligt ställe, där den varken ligger mitt i centrum, för nära någon tungt trafikerad väg, men inte heller mitt ute i ingenstans. Vi tycker att vår skola nu har en bra placering då den ligger ungefär mitt i Kiruna, med gångavstånd till centrum, badhus, sporthall mm. Därför vill vi försöka placera den nya skolan så att eleverna har lika bra förutsättningar att ta sig till skolan och centrum. En busshållplats måste finnas nära för att eleverna smidigt ska kunna ta sig till och från skolan. Det ska finnas bra parkeringsplatser på skolan för alla som kör bil. Vi vill även att det ska finnas uteplatser där man kan sitta under våren när solen börjar värma i Kiruna.  Idrottshall ska precis som nu finnas i en enskild byggnad nära skolan.

Hjalmar Lundbohmsskolan

När Hjalmar Lundbohmsskolan byggdes kändes den säkert väldigt modern, men vi tycker inte att den är det idag. Skolan är ganska dyster och inte så färgglad och rolig. Huvudentrén ger inte heller känslan av att vara en huvudentré enligt oss, eftersom att den inte är särskilt stor och för att det finns så många ingångar. Trots att skolan är stor känns det inte som att den gjordes för att vara respektingivande utan mer bara för att vara funktionell och få plats med allt som ska finnas på en skola.

Vi vill att vår skola ska se respektingivande ut till viss del för att man ska få känslan av att skolan är en viktig plats. Trots det vill vi ändå att det ska kännas välkomnande och mysigt inuti, så att eleverna känner att de är på en plats som är till för dem och deras lärande. Skolan vill vi ska kunna matcha med Raketskolan och därmed ska man kunna se vilka byggnader som är skolor. Vi tycker om att Raketskolan ser väldigt modern ut och vill att vår skola också ska ha det utseendet. Nya Kiruna symboliserar förändring och utveckling och därför passar det bra om även skolorna kan förmedla detta. Vi tror också att en ny, fräsch skola kanske kan kännas roligare för eleverna att gå till än en skola som är gammal och omodern.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar